Tipset går kärnfullt ut på att göra professionella prioriteringar. Med detta menar jag att då en ny arbetsuppgift presenteras är det inte mer än rimligt att den kräver tid från ens andra arbetsuppgifter. En rimlig frågeställning till arbetsgivaren är alltså vilken annan arbetsuppgift som ska prioriteras ner till förmån för den nya arbetsuppgiften.
Arbetsuppgifterna som får stryka på foten är ju oftast de ”vanliga” lärarsysslorna som lektionsplanering och rättning. Och som media senast tiden har framhållit så är ju tiden med eleverna och kvaliteten på undervisningen oerhört viktig. Prioriteras den ned kommer följaktligen detta att märkas i hur nöjda eleverna är. Kan man då direkt säga att detta är en konsekvens av skollednings prioriteringar höjs förhoppningsvis de ordinarie arbetsuppgifternas status.
Ett sätt att få en dräglig arbetsmiljö/arbetsbelastning och samtidigt ta ett steg mot högre lärarstatus är alltså att göra professionella prioriteringar i det vardagliga arbetet. Och det är faktiskt inte mycket begärt av en skolledning att de ska vara tydliga i vad de vill att de anställda ska arbeta med.
3 kommentarer:
Låter bra, men vad tror du om följande scenario?:
Skolledning: "Gör det här" (extraarbetet)
Lärare: "Ok, men då blir det mindre tid till planering och rättning"
Skolledning: "Ok"
Konsekvens: Sämre resultat på prov, upprörda föräldrar.
Skolledning: "Skärp dig!"
Lärare: "Men..men.."
Det hela bygger på att läraren inte ska klämma fram ett "Men...men.." utan snarare ett...
"De svaga resultaten och de sura föräldrarna är en direkt konsekvens av er (ledningens) prioriteringsordning. Mindre prio på undervisning ger sämre resultat."
Vill det sig riktigt väl ser ledningen också lösningen i att ge mer tid till undervisningen.
Jag tror ändå på "skärp dig" som den troligaste reaktionen.
Vi är tillbaka på ett av dina återkommande teman, att visa lärare anstränger sig mycket mer än andra (utan ersättning). Detta innebär att den rimliga reaktionen på en lärare som klagar på ledningens prioriteringsordning blir ett "skärp dig", eftersom hans kollegor klarar av samma prioriteringsordning utan försämrade resultat (beroende på obetalt övertidsarbete).
Därmed inte sagt att du har fel, bara att du beskriver den bästa av världar.
Skicka en kommentar